Flera faktorer styr överlevnaden hos hjärntransplantat

genom att rekonstruera de delar av hjärnan som är döende genom att transplantera frisk hjärnvävnad från foster. Studier av denna behandlingsmetod visar att hjärnvävnaden överlever transplantationen och att vissa patienter får förbättrad hjärnfunktion. Men alla patienter blir inte hjälpta av denna behandling vilket forskarna tror beror på att den transplanterade hjärnan inte växer tillräckligt långt in i patienternas hjärnor.

har i sin avhandling studerat råttor för att ta reda på hur gammal fostervävnaden bör vara för att ge bäst resultat. I försök med odlad vävnad visar Franziska Marschinke att ett stort antal nervtrådar växer ut under två veckor för att sedan försvinna. Detta innebär troligen att ett transplantat bör vara yngre än två veckor för att ge bäst resultat. Patienter med Parkinson har en inflammation i hjärnan och Franziska Marschinkes undersökning visar också att nervceller som transplanteras till ett område med just inflammation inte överlever.

hur nervceller och stödjeceller samspelar i mottagarens hjärna efter transplantationen. Hennes resultat visar att det finns ett samband mellan utväxten av nervtrådarna och stödjeceller. Om utväxten av stödjeceller blockeras växer bara en viss typ av nervtrådar, de som bildas först. Den andra nervcellstypen som ska bildas i ett senare skede hålls tillbaka. Slutsatsen är därför att samspelet mellan stödjeceller, nervtrådar och den transplanterade vävnadens ålder alla är viktiga parametrar transplantatets överlevnadsförmåga.