Kroppen kompenserar för förändrad arvsmassa

, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, är detta den första studien som verkligen bekräftar att ett buffringssystem finns i arvsmassan. Studien är gjord på bananflugor. En av förutsättningarna för studien var att man hos bananflugor kan ta bort en kopia av kromosom fyra utan att flugorna dör. Det har gjort det möjligt för forskarna att studera vad som händer när en organism bara har en version av en kromosom. Gruppen har också tittat på vad som händer när de tar bort en större del av en kromosom, runt hundra gener.

- Det verkar finnas en allmän buffringsegenskap hos arvsmassan, som kompenserar för förlusterna, säger Jan Larsson.

ett specifikt protein som kodas av en annan kromosom och som har betydelse för uttrycket av kromosom fyra hos bananflugor. Proteinet kallar de POF. I normalfallet finns båda kromosomerna och POF hos bananflugor. Då är det totala uttrycket från kromosomerna 100 procent. I undersökningen tog forskarna bort en kromosom och behöll POF. Då sjönk uttrycket, men inte till förväntade 50 procent, utan till ungefär 70 procent. Om de å andra sidan behöll båda kromosomerna, men tog bort POF så sjönk uttrycket till runt 80 procent. Det gjorde att de kunde dra slutsatsen att POF spelar en viktig roll i buffringssystemet.

så överlevde inte individen och detsamma gällde när de tog bort för stora delar av de andra kromosomerna.

- Det verkar som att det finns en gräns där buffringssystemet kollapsar, säger Jan Larsson.

för att livsviktiga gener försvinner som det inte går att ta bort stora delar av de andra kromosomerna, utan på grund av att buffringssystemet inte tål påfrestningen.

- Min gissning är att kompensationen ser likadan ut hos människor och andra djur, säger Jan Larsson.