Svenskt genombrott i malariaforskningen

Forskarna har tidigare vetat att personer ur den västafrikanska folkgruppen fulani har en större tålighet mot malaria än andra. Men det har varit svårt att förklara varför. I en ny studie har dock forskare kunnat se ett samband med aktiviteten i en viss typ av immunförsvarsceller.

– Till skillnad från tidigare forskning har vi har tittat på alla gener i olika celler som ingår i immunförsvaret för att se om några gener används annorlunda hos fulani än hos andra grupper, säger professor Ann-Kristin Östlund Farrants, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Also read Startskott för Modus kliniska malariastudie

Skillnaden återfinns i monocyterna, som ingår i immunförsvarets första försvarslinje, och som ”larmar” kroppens immunsystem. I monocyterna hittade forskarna över tusen gener som uppträder annorlunda än hos personer ur andra folkgrupper. Varför vet man ännu inte, orsaken kan både vara livsstilsrelaterad, eller finnas hos gener som inte har en direkt koppling till immunförsvaret.

– Om vi förstår varför kan vi få bättre mediciner för att bota malaria. Hittills har vi bekämpat parasiten, men den blir resistent mot bekämpningsmedel. Vi försöker förstå hur immunförsvaret reagerar hos fulani och hur man skulle kunna initiera samma svar hos andra folkgrupper, säger Marita Troye-Blomberg, professor emerita vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, och medförfattare till studien.

Also read WHO rekommenderar det första malariavaccinet för barn: "En historisk dag"

Hon tillägger att en sådan metod att bekämpa malaria skulle kunna fungera som modell för behandling av andra sjukdomar som orsakas av parasiter.