Två nya biomarkörer för barncancern neuroblastom

Två nya biomarkörer för barncancerformen neuroblastom har identifierats i en studie, publicerad i tidskriften Cancer Cell. Fynden väntas få direkt betydelse vid sjukdomsprognos, och på sikt även för behandling.

– Det behövs nya behandlingsmetoder för högriskpatienterna, och det är där vår forskning kan göra verkligt stor nytta, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi på Sahlgrenska akademin.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Also read Nyt projekt: Skanninger skal forebygge åreforkalkninger

Att identifiera högriskpatienter är avgörande, och det är här de nya fynden kommer in. Med stöd av patientdata från Sverige och Tyskland har forskarna identifierat två nya molekyler av typen RNA, som kontrollerar stabiliteten hos tumörproteiner, och som tillsammans med en redan känd RNA-molekyl utgör en trio som kan tala om hur allvarligt tillståndet är hos en enskild patient.

Det som kan mätas, direkt efter att diagnosen ställts, är styrkan i de tre RNA-molekylernas genuttryck. Med ett starkare uttryck minskar utrymmet för ett visst tumördrivande protein att stabilisera sig, och vice versa.

Det handlar alltså om en dragkamp mellan de identifierade RNA-molekylerna och det specifika proteinet där en avläsning av styrkeförhållandena kan bidra till bättre sjukdomsprognos. Här tror forskarna på en snar tillämpning i vården.

Also read Ultimovacs skär ned på personal

På sikt kan också epigenetiska läkemedel, som förändrar genuttryck, få en viktig roll vid behandling av sjukdomen.

– Epigenetiska läkemedel aktiverar aktuella RNA-molekyler och förhindrar därmed tumören, och det är på detta sätt man kommer att kunna gå in och behandla högriskpatienter. Våra fynd öppnar för utveckling av läkemedel på området och vi har nära samarbete med kliniska forskare i både Sverige och Tyskland, säger Chandrasekhar Kanduri.